Alla har nog hört talas om ChatGPT och hur populär AI-tjänsten har blivit på extremt kort tid. Med hundratals miljoner användare så nästan bågnar tjänsten under trycket. Men varför är tjänsten så populär och hur fungerar den? Här får du svaren.
Innehåll
Hur fungerar ChatGPT?
ChatGPT bygger på en AI-arkitektur som kallas GPT, vilket står för ”Generative Pre-trained Transformer”. GPT-modellen är en del av transformer-familjen, som är en typ av djupt inlärningssystem inom AI. GPT-modellen är en generativ modell som är förtränad på stora mängder textdata och kan generera svar baserat på användarens inmatning. Här är en översikt över hur ChatGPT fungerar:
1. Förträning
För att träna ChatGPT används en enorm mängd textdata från internet. Modellen lär sig språkmönster, grammatik, fakta och även vissa logiska resonemang genom att förutsäga nästa ord i en mening. Denna fas kallas för ”förträning” och skapar en grundläggande språkmodell.
2. Finjustering
Efter förträningen genomgår modellen en ”finjustering” där den tränas på mer specifika och målinriktade dataset. Dessa dataset kan bestå av exempel på konversationer, frågor och svar eller annan textdata som är relevant för det avsedda användningsområdet. Finjusteringen sker under övervakning, vilket innebär att det finns mänskliga experter som granskar och betygsätter modellens svar för att förbättra dess prestanda.
3. Tokenisering
När en användare skriver in en fråga eller ett meddelande, bryter ChatGPT ner texten i mindre enheter kallade ”tokens”. Dessa tokens representerar ord eller delar av ord och gör det möjligt för modellen att bearbeta och förstå inmatningen.
4. Kontextförståelse
ChatGPT tar hänsyn till kontexten från användarens inmatning och tidigare utbyten i konversationen för att generera svar som är relevanta och meningsfulla.
5. Svarsproduktion
Modellen genererar svar genom att förutsäga en sekvens av tokens baserat på den inmatade kontexten. Den väljer ord för ord tills den bildar en komplett mening eller svar.
6. Avkodning
Slutligen översätter ChatGPT tokens tillbaka till mänskligt läsbar text och returnerar det genererade svaret till användaren.
Vad är generativ AI?
Generativ AI är en typ av artificiell intelligens (AI) som syftar till att skapa nytt innehåll eller data utifrån befintliga exempel. Genom att lära sig mönster, strukturer och samband i de data som den tränats på, kan en generativ AI generera nya exempel som liknar den ursprungliga datan men är unika i sig.
Ett populärt exempel på generativ AI är generativa adversariella nätverk (GANs). GANs består av två neurala nätverk som tränas tillsammans i en slags tävling: ett nätverk (generatorn) skapar nya dataexempel, medan det andra nätverket (diskriminatorn) försöker avgöra om dessa exempel är äkta eller genererade av generatorn. Genom denna process lär sig generatorn att skapa allt mer realistiska exempel.
Generativ AI kan användas inom en mängd olika områden, såsom bild- och videoredigering, musikskapande, textgenerering och 3D-modellering. Den har potential att bidra till innovationer inom konst, design, underhållning, marknadsföring och mer.
Farorna med generativ AI
Generativ AI har potential att förändra många aspekter av teknik och samhälle, men det finns också flera risker och faror som är viktiga att beakta:
Syntetiskt innehåll och ”deepfakes”
Generativ AI kan användas för att skapa realistiska bilder, videor och ljudklipp av personer som gör eller säger saker de aldrig har gjort. Detta kan leda till desinformation, smutskastning och manipulering av människors uppfattningar.
Förstärkning av bias och diskriminering
Om en generativ AI tränas på data som innehåller fördomar eller stereotyper, kan den förstärka dessa negativa mönster och generera snedvriden eller diskriminerande innehåll.
Falska nyheter och desinformation
Genom att generera trovärdig men falsk information kan generativ AI bidra till spridningen av falska nyheter och desinformation, vilket skadar förtroendet för medier och institutioner.
Otillbörlig användning av upphovsrättsskyddat material
Generativ AI kan användas för att återskapa eller modifiera upphovsrättsskyddat material utan tillstånd, vilket kan leda till juridiska konflikter och skada kreatörers rättigheter.
Skräppost, phishing och cyberattacker
Cyberkriminella kan använda generativ AI för att skapa mer sofistikerade och anpassade skräppostmeddelanden, phishing-kampanjer eller för att förfina social ingenjörskonst i cyberattacker.
Arbetsmarknadens påverkan
Generativ AI kan ersätta mänskliga arbetare inom vissa branscher, såsom konst, design, skrivande och marknadsföring, vilket kan leda till arbetslöshet och ökad ojämlikhet.
Etiska frågor
Generativ AI kan skapa innehåll som strider mot etiska normer och värderingar, såsom pornografi, våld eller hatretorik.
Vem äger det som skapas med AI-tjänster?
Låt oss säga att du skapar hundra bilder med Midjourney och hundra artiklar med ChatGPT. Vem äger egentligen innehållet du har skapat?
Svaret på den frågan är just nu: det vet vi inte riktigt.
Frågan om upphovsrätt för material som skapas med AI är komplex och saknar ännu en tydlig internationell konsensus. Upphovsrättslagar varierar mellan länder, och de flesta av dem utformades innan AI blev en betydande aktör inom kreativa industrier.
I många jurisdiktioner äger den person eller organisation som har skapat eller finansierat AI-verktyget rätten till materialet som AI genererar. Det innebär att individer och företag som använder AI för att skapa innehåll ofta innehar upphovsrätten till det genererade materialet.
I vissa fall kan upphovsrätten till AI-genererat material vara mer komplicerad, särskilt om det involverar flera parter, som utvecklare, användare och källmaterialskapare. Det är också viktigt att notera att vissa jurisdiktioner inte erkänner AI-genererat material som upphovsrättsskyddat, eftersom det inte har skapats av en mänsklig författare. Detta innebär att det kan vara svårare att skydda och kontrollera användningen av sådant material.
För att säkerställa att upphovsrätten för AI-genererat material skyddas på lämpligt sätt är det viktigt att följa lagar och bestämmelser inom den relevanta jurisdiktionen och att noggrant granska licensavtal och användarvillkor för AI-verktyg som används. I framtiden kan det bli nödvändigt att uppdatera upphovsrättslagar för att bättre adressera den växande rollen för AI inom kreativa industrier och garantera rättvis behandling för alla inblandade parter.