Aftonbladet ger läsare två val. Antingen godkänner du att bolaget samlar in och använder dina personuppgifter för riktad reklam. Eller så betalar du en månadsavgift för att slippa det.
Avgiften är 49 kronor i månaden för den som inte har prenumeration. Prenumeranter betalar 39 kronor. Bolaget skriver i sin FAQ att betalningen inte är en innehållsprenumeration. Du får varken färre annonser eller extra material. Du betalar bara för att slippa personlig annonsering.
Det betyder att du inte köper journalistik. Du köper en väg bort från profilering.
- Aftonbladet låter dig välja mellan spårning eller en månadsavgift.
- Avgiften gäller inte innehåll eller reklamfri upplevelse.
- Du betalar för att slippa personlig annonsering.
- Bolaget sätter därmed ett pris på ditt annonsvärde.
- Samtycket omfattar även 39 samarbetspartners.
- Jurister och myndigheter ifrågasätter om modellen följer lagen.
Du betalar för att slippa profilering
Schibsted, som äger Aftonbladet, skriver att priset motsvarar förlorade annonsintäkter. När bolaget inte får använda personuppgifter för riktad reklam tjänar det mindre pengar. Avgiften ska täcka den förlusten.
Riktad reklam bygger på profilering.
Profilering betyder att ett företag samlar in och analyserar uppgifter om ditt beteende. Det kan handla om vad du läser, klickar på eller söker efter. Företaget skapar en profil och använder den för att visa reklam som passar just dig. Bland annat vill Aftonbladet se din IP-adress, alltså var du befinner dig, och matcha den med din profil för riktad spårning.
Schibsted förklarar att de fortfarande visar annonser utan profilering. Men sådan reklam är mindre värd. Avgiften speglar alltså det extra värde som uppstår när bolaget får analysera ditt beteende.
Ditt samtycke gäller inte bara Aftonbladet. Det omfattar även 39 samarbetspartners. Du tar ställning till ett helt annonssystem, inte bara en nyhetssajt.
Modellen skiljer sig från en vanlig betalvägg. Vid en traditionell betalvägg betalar du för innehåll eller en reklamfri upplevelse. Här betalar du för att säga nej till datainsamling.
Schibsteds argument och den större frågan
Schibsted säger att reklam finansierar journalistik. Bolaget varnar för intäktsbortfall på 400–500 miljoner kronor per år i Sverige och Norge om färre tackar ja till spårning.
Företag får ta betalt för journalistik. De får sälja prenumerationer, arkiv och premiumtjänster. Frågan gäller något annat: Får ett företag ta betalt för rätten att säga nej till personlig annonsering?
Om modellen sprids kan resultatet bli ett internet där du betalar på varje sajt för att slippa spårning. Inte för bättre innehåll. Inte för färre annonser. Utan för att skydda din integritet.
Osäker rättslig grund
Modellen bygger på samtycke.
Samtycke innebär att du frivilligt säger ja till att ett företag behandlar dina personuppgifter. För att vara giltigt ska valet vara fritt och tydligt. Det ska vara lika enkelt att säga nej som ja.
Post- och telestyrelsen (PTS) skriver att samtycke till cookies måste vara frivilligt. Det ska gå att välja nej i samma vy. Om du inte väljer får bara nödvändiga cookies sparas. Marknadsföring räknas inte som nödvändig.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) säger att samtycke inte är frivilligt om du inte kan använda tjänsten utan att godkänna behandling som inte behövs för kärntjänsten. Myndigheten nämner beteendebaserad marknadsföring som exempel på något som inte krävs för att leverera själva tjänsten.
På EU-nivå har EDPB uttalat sig om liknande modeller.
EDPB står för Europeiska dataskyddsstyrelsen. Det är ett EU-organ som ger vägledning om hur dataskyddsregler ska tolkas. Deras yttranden är inte lag, men väger tungt.
EDPB har sagt att stora plattformar i de flesta fall inte får giltigt samtycke om användaren bara får valet att betala eller acceptera spårning. Styrelsen betonar också att personuppgifter inte ska behandlas som en handelsvara.
Rättsläget är inte slutligt avgjort. Organisationen Noyb har kritiserat modellen. Frågan diskuteras både i Sverige och i EU.
Det gör situationen till en viktig vändpunkt. Om modellen blir norm förändras villkoren för integritet på nätet. Rätten finns kvar på papper. I praktiken får du betala för den, sida för sida, månad för månad.
Här är alla som Aftonbladet delar dina uppgifter med
Här är samtliga annonsörer som Aftonbladet vill att du accepterar ska spåra dig på din dator. Vissa av dem kräver att få sätta en så kallad spårningscookie som får vara på datorn i upp till 10 år.
- Adform A/S
- Adnuntius AS
- Adobe Advertising Cloud
- Amazon Ads
- AudienceProject A/S
- Bannerflow AB
- BidTheatre AB
- Comcast International France SAS/FreeWheel Media
- Criteo SA
- Delta Projects AB
- Exactag GmbH
- Flashtalking
- Google Advertising Products
- MGID Inc.
- Microsoft Advertising
- Nielsen International SA
- Platform161 B.V.
- PubMatic, Inc
- Readpeak Oy
- Research and Analysis of Media in Sweden ABRTB House S.A.
- smartclip Europe GmbH
- TabMo SAS
- The Kantar Group Limited
- The UK Trade Desk Ltd
- WPP Media
- Xandr, Inc.
- Zuuvi ApS
- Vend Marketplaces AS
Blockera annonser på Aftonbladet
Använd alltid en annonsblockerare på Aftonbladet och alla andra sajter som ägs av Vend.
Det kostar dig inget, du slipper störiga annonser och sidorna blir renare, samt snabbare att ladda.
En bra annonsblockerare är webbläsaren Brave som har tekniken för blockering inbyggd. Ett alternativ för dig som använder Chrome, Firefox, Edge eller Safari är tillägget AdGuard som finns kostnadsfritt i din favoritwebbläsare.
Frågor och svar
Vad innebär Aftonbladets nya val?
Du väljer mellan att godkänna personlig annonsering eller betala en månadsavgift för att slippa sådan profilering.
Får jag en reklamfri upplevelse om jag betalar?
Nej. Du får fortfarande annonser. Skillnaden är att de inte anpassas efter din profil.
Är avgiften en prenumeration på innehåll?
Nej. Bolaget skriver att betalningen inte ger extra material eller särskilda funktioner.
Vad händer om jag redan har godkänt spårning?
Då försvinner informationsrutan och datainsamlingen fortsätter enligt ditt samtycke.
Varför kostar det 49 eller 39 kronor?
Schibsted säger att summan motsvarar värdet av den riktade reklam som bolaget går miste om utan profilering.
Är modellen laglig?
Frågan är omtvistad. Svenska myndigheter och EU-organ har uttryckt tveksamhet kring liknande upplägg.
