Genom att använda teknik och mekanik från spelets värld kan motivation, engagemang och lojalitet stimuleras. Spelifiering börjar bli allt vanligare i det digitaliserade samhället och tekniken används av allt från skolor till myndigheter och företag. Här går vi igenom hur det fungerar.
Grundtanken bakom spelifiering är att det utnyttjar drivkrafter och önskningar som finns hos oss alla: gemenskap, feedback, prestation och belöning. Spelmekanik och ett gränssnitt som är inspirerat av spel kan appliceras på många olika miljöer. Det kan till exempel användas inom utbildning, handel, IT eller transport. Spelifiering behöver inte heller vara digitalt, utan det går lika bra att använda metoden analogt. Ett exempel på analog spelifiering är kafékedjornas stämpelbok. Varje gång du köper en kaffe får du en stämpel i boken och efter ett antal stämplar får du en gratis kaffe. Eftersom det finns en nivå, märken och en vinst kan den enkla stämpelboken leda till att kunden kommer tillbaka till samma kafékedja. Kaffeinköpet blir till en mer interaktiv upplevelse som engagerar och skapar lojalitet. Matvaruhusens kundkort med poäng på varje köp bygger på princip.
Andra spelelement som ofta används inom spelifiering är avatarer, listor, virtuella valutor, erfarenhetsmätare, nivå, färdigheter eller matcher. Stegräknare är ett digitalt exempel på spelifiering. Att gå på promenader och röra på dig mer blir mer motiverande när du kan mäta dina framsteg och sätta upp mål. Det finns även en biologisk anledning till att spelifiering fungerar så pass bra för att öka motivationen. När människor belönas utsöndras nämligen signalämnet dopamin och en lustfylld känsla skapas. Det leder till att du vill utföra samma uppgift igen för att få uppleva den behagliga känslan som uppstod. Hjärnan gillar helt enkelt spel i alla former.
Internetbaserade företag var tidiga med att integrera spelifiering på sina webbsidor och plattformar. Många företag har till exempel valt att använda sig av quiz eller tävlingar för att öka engagemanget på sina webbsidor. Spelföretag är av naturliga skäl snabba med att använda spelifiering på sina olika plattformar. På www.casinowings.se finns det flera nätcasinon med webbsidor som är baserade på spelifiering. Varje gång som användaren gör något på plattformen kan de exempelvis gå upp en nivå, belönas med något eller gå framåt ett steg på en karta. Spelifiering kan även göra att svåra uppgifter känns mer tilltalande och enklare att genomföra. Ett företag kan till exempel låta anställda tävla mot varandra i hur många uppgifter de lyckas lösa eller hur många samtal som kan göras på en arbetsdag. Resultatet kan bli ökad motivation och produktivitet samt ett starkare engagemang i arbetsuppgifterna. Flera företag använder sig även av spelifiering för att skapa en känsla av samhörighet bland de anställda.
Ett verktyg för framtidens skola
I den moderna skolan används tekniken för att motivera eleverna i alla olika ämnen. Undervisningen tillförs stimulans och tävling, men spelmiljöer eller kända spel kan också användas för att leda eleverna till ett bättre studieresultat. Att lära ut matte genom former i Minecraft är ett exempel på att använda spel för att lära ut en kunskap. Adam Palmquist är en av Sveriges främsta experter inom spelifiering. Han har arbetat som konceptutvecklare för flera svenska spelstudios och har även tagit fram olika pedagogiska spel och digitala läromedel för skolor. I hans bok “Det spelifierade klassrummet” skriver Adam Palmquist: Dagens digitala spel är designade för att vi ska bli engagerade och fokuserade när vi spelar dem. Deras sätt att motivera oss kan med fördel användas inom andra områden, till exempel för att engagera elever, för att få dem att prestera bättre och uppleva ett tydligare sammanhang i skolan. Gamification handlar inte om att spela spel utan om hur kognitionsvetenskap, pedagogik och psykologi tillsammans kan öka engagemang och arbetsglädje i skolan.