TL;DR
- Danska appar som identifierar amerikanska varor toppar nedladdningslistor
- Bakgrunden är politiska spänningar mellan Danmark och USA kring Grönland
- Appen UdenUSA har laddats ner omkring 88 000 gånger
- Användare skannar varor för att se om de har amerikanskt ursprung
- Experter menar att bojkotter kräver starka känslor och enkla alternativ
Appen UdenUSA (Android, iOS) eller NonUSA på engelska, har på kort tid blivit den mest nedladdade appen i danska App Store.
I januari låg appen runt plats 441, men tusentals nya användare tog den till förstaplatsen. Nedladdningarna sker främst i Danmark, men intresset sprider sig även till länder som Sverige och Tyskland.
Funktionen är enkel.
Användaren fotograferar en vara och får direkt besked om produkten har amerikanskt ursprung. Samma idé ligger bakom appen Made O’Meter (Android, iOS), som också placerar sig högt på listan över mest nedladdade appar i Danmark.
Appen är gratis att ladda ner, men du får snällt betala 39 kronor per månad eller 399 kronor årligen för att använda appen.
Allt större intresse att bojkotta varor
Enligt frilansjournalisten Staffan Dahllöf, som arbetar i Köpenhamn, speglar apparna en bredare stämning i samhället.
Många upplever en olustkänsla kring utvecklingen i relationen mellan Danmark, Nato och USA, med särskilt fokus på Grönland.
Användarna vill göra något konkret, även om handlingen mest får symbolisk betydelse. Appar som UdenUSA ger ett sätt att kanalisera frustration och visa engagemang i vardagen, exempelvis vid inköp i mataffären.
Har bojkott av varor någon effekt?
Varumärkesexperten Ieva Englund på Novus beskriver bojkotter mellan länder som ett återkommande fenomen.
Digitala verktyg gör mobiliseringen snabbare och enklare än tidigare. För att en bojkott ska påverka marknaden krävs tre grundläggande förutsättningar: en tydlig värderingskonflikt, konkreta mål och lättillgängliga alternativ till de produkter som väljs bort.
Känslor spelar en central roll. Konflikter som rör territorium, religion eller krig väcker starka reaktioner och gör det lättare att engagera många människor samtidigt.
Englund pekar på tidigare exempel där bojkotter fått stor effekt, bland annat när flera muslimska länder bojkottade danska varor efter publiceringen av Muhammedteckningarna. Samtidigt betonar hon att effekterna ofta blir kortvariga.
