BankID är idag lika självklart i svenskarnas vardag som Swish och Bankomatkortet en gång var. Tjänsten används miljarder gånger varje år – för bankärenden, myndighetskontakter, shopping och till och med för att hämta ut paket. Bokslutet för 2024 visar rekordvinster och en omsättning på över en halv miljard kronor.
Men bakom framgången tornar en växande debatt upp sig. Kritiker menar att Sveriges digitala infrastruktur blivit för sårbar när ett enda system dominerar. Driftstörningar och cyberattacker har visat hur beroendet kan slå hårt mot både privatpersoner och företag. Samtidigt kliver nya aktörer in – Klarna, Kivra, Trustly och till och med en planerad statlig e-legitimation. Alla vill de utmana BankID:s monopol och erbjuda alternativ.
Frågan är inte längre om BankID får konkurrens – utan när och av vem.
Viktigt att veta
- Rekordår: BankID omsatte över en halv miljard kronor 2024 och gjorde rekordvinst.
- Massivt beroende: Tjänsten användes över sju miljarder gånger förra året och har mer än 8,5 miljoner användare.
- Monopolkritik: Stora driftstörningar i BankID och Swish har väckt debatt om sårbarhet.
- Klarna: Vill utveckla en egen lösning och “bryta sig loss” från BankID.
- Riksbanken: Efterlyser ökad konkurrens och varnar för risker med centralisering.
- Nya utmanare: Kivra lanserar KivraID 2026, Trustly och Freja eID breddar marknaden.
- Statlig e-legitimation: Polisen har fått uppdraget att ta fram en nationell lösning.
- EU-perspektiv: Alla nya satsningar ligger i linje med EU:s plan för en digital plånbok.
BankID:s dominans och rekordresultat
BankID är idag Sveriges i särklass största e-legitimation. Under 2024 användes tjänsten mer än sju miljarder gånger, och i bokslutet landade omsättningen på över 500 miljoner kronor. Det gör BankID till en av landets mest lönsamma digitala infrastrukturer.
Nästan alla banker, myndigheter och företag använder idag BankID som standard. Men den dominerande positionen innebär också att hela det svenska samhället riskerar att lamslås vid driftstörningar.
Kritiken växer – störningar avslöjar sårbarhet
De senaste åren har flera större attacker mot BankID och Swish gjort systemen otillgängliga för miljontals användare. Konsekvenserna har varit påtagliga:
- Privatpersoner kunde inte logga in på myndighetstjänster eller utföra bankärenden.
- Företag kunde inte ta emot betalningar eller verifiera kunder.
Elin Ritola, Riksbanken: “Svensk betalningsmarknad behöver steppa upp kring ökad konkurrens.”
Klarna – den tydligaste utmanaren
Efter de senaste avbrotten gick Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski ut med skarp kritik:
“Det stora problemet är mobilt BankID. Det är där vi måste få använda annat. Mycket frustrerad – vi kommer aktivt bryta oss loss.”
För Klarna handlar det om att kunna erbjuda egna ID-lösningar, integrera biometrisk identitet eller stöd för EU:s e-legitimation. Företaget har redan byggt in egna alternativ i sin app, som Klarnakod, och satsningen är en del av bolagets globala strategi.
Nya aktörer på marknaden
| Aktör | Lansering/Status | Funktioner och mål |
|---|---|---|
| Freja eID | Etablerad, tillitsnivå 3 | Godkänd utmanare, redan i bruk hos många aktörer. |
| KivraID | Planeras till 2026 | Digital plånbok med körkort, examensbevis, hälsodata. |
| Trustly ID | Lanserad | Smidigare betal- och identifieringslösning online. |
| Klarna | Under utveckling | Egna lösningar för att minska beroendet av BankID. |
| Statlig e-legitimation | Under planering | Polisen fått uppdraget, stärker nationell motståndskraft. |
Kivra satsar på framtidens e-legitimation
Kivra lanserar KivraID i början av 2026. Målet är att skapa en digital plånbok i linje med EU:s eIDAS 2.0, med funktioner som:
- Digitalt körkort
- Examensbevis
- Hälsoinformation
- Selektiv datadelning
KivraID utvecklas med tillitsnivå 3, samma säkerhetsnivå som BankID, och ska fungera gränsöverskridande inom EU.
Statlig e-legitimation – ett komplement
Regeringen har gett Polisen i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. Tanken är att öka digital redundans och minska beroendet av en privat aktör som BankID.
Framtiden – från monopol till mångfald?
Den röda tråden är tydlig:
- BankID är fortsatt enormt starkt och lönsamt, men sårbarheten i ett monopol ifrågasätts allt mer.
- Klarna, Kivra och Trustly vill bryta dominansen och erbjuder nya lösningar.
- Riksbanken och regeringen efterlyser ökad konkurrens och nationell beredskap.
- EU:s digitala plånbok blir en viktig ram för alla satsningar framåt.
Svenskarna kan inom några år stå inför en vardag med flera olika digitala ID-alternativ – och för första gången på länge ett reellt val vid sidan av BankID.