Nu måste du dela mer personlig information med Klarna om du ska göra ett kreditköp. För att kunna handla först och betala senare samlar bolaget in information om din inkomst, hur många barn du har och din anställningsform.
Det betyder att din profil hos Klarna blir mer personlig och bolaget kan göra mer riktade erbjudanden till dig som kund. Men det är inte huvudanledningen till att informationen samlas in. Det är faktiskt en ny konsumentkreditlag som träder i kraft den 20 november 2026.
Konsumentkreditlagen innebär att kraven kring kreditprövning blir striktare. Framför allt gällande räntefria krediter via tredje part, vilket är vad Klarna sysslar med.
Målet med den nya lagen är att skydda konsumenter från att hamna i en situation där de inte kan betala tillbaka sina lån och krediter.
Anna Lindström är jurist på Konsumentverket. Hon säger att kreditgivarna är skyldiga att ställa fler frågor och hämta in fler typer av uppgifter om sina kunder. Tanken är att det ska vara en grundlig kontroll som motverkar överskuldsättning.
Den som inte vill lämna ut informationen som Klarna och andra kreditgivare begär kan inte räkna med att få sina kreditköp beviljade.
Det är alltså helt fritt att välja om man vill berätta mer om sig själv eller inte, men valet att inte göra det betyder exempelvis att fakturaköpen kanske inte går igenom. Inte tillräckligt med pengar på bankkontot betyder att alltså att man inte får göra sitt köp. Och det kan gälla små belopp lika väl som stora.
Kritiken mot nya lagen har varit hård på sociala medier.
Många menar att det är ett ingrepp i privatlivet och ett integritetsintrång att samla in så mycket information om sina kunder. Att det går mot ett övervakningssamhälle och att EU vill samla in så mycket data som möjligt om sina medborgare.
Andra välkomnar nya lagen och menar att det är ett bra sätt att motverka onödig konsumtion.
Huruvida den nya konsumentkreditlagen faktiskt har en effekt på konsumtionen är svårt att säga i nuläget. Visst tror vi att en del påverkas, frågan är hur många som blir drabbade i slutändan. Om vi ens kan kalla det ”drabbade” eftersom det i längden bör handla om en positiv förändring av egenkonsumtion.










