Riksdagen har antagit en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. För många offentliga aktörer innebär det att de måste stödja alla e-legitimationer som uppfyller lagens krav, inte bara en vald lösning. Freja eID välkomnar beslutet eftersom deras e-legitimation redan uppfyller kraven.
TL;DR
- Riksdagen har antagit en ny lag om e-legitimation och elektronisk identifiering.
- Kommuner, regioner och många offentligt finansierade verksamheter måste stödja flera godkända e-legitimationer.
- Lagen börjar gälla den 1 december 2026.
- Upp till 20 000 aktörer kan beröras, främst privata vård- och omsorgsföretag samt friskolor.
- Statliga myndigheter omfattas redan av liknande krav sedan den 1 januari 2026.
- Freja eID ser beslutet som tydligare regler och fler möjligheter, men intäktsökningen sker inte automatiskt.
Vad lagen innebär
Den nya lagen gör att offentliga aktörer inte längre fritt kan begränsa vilka e-legitimationer användare får använda. I stället ska de erbjuda samtliga e-legitimationer som uppfyller lagens villkor.
Det gäller kommuner, regioner och många offentligt finansierade privata verksamheter som erbjuder e-tjänster där digital identifiering krävs. Enligt regeringens utredning kan upp till 20 000 aktörer påverkas, men alla dessa erbjuder inte e-tjänster och omfattas därför inte av kravet.
När lagen börjar gälla och vilka som redan omfattas
Lagen träder i kraft den 1 december 2026. Från och med den 1 januari 2026 omfattas statliga myndigheter redan av liknande regler, med vissa undantag. Beslutet utökar alltså kraven till stora delar av den offentliga och offentligt finansierade sektorn.
Frejas syn på beslutet
Freja har länge drivit frågan att statligt godkända e-legitimationer ska kunna användas där e-legitimering krävs. Bolaget menar att den nya lagen skapar tydligare och mer långsiktiga spelregler för marknaden.
Vd Johan Henrikson säger att förändringen kan ge användare större valfrihet och samtidigt göra det lättare för verksamheter att sätta upp sina tjänster. Han lyfter också att den nya lagen inte automatiskt innebär snabbare intäktsökning för Freja, eftersom offentliga aktörer kan ansluta sig via auktorisationssystem där intäkter först ökar när transaktionsvolymerna passerar en viss nivå.
Samtidigt ser Freja möjligheter till merförsäljning av andra tjänster som inte ingår i auktorisationssystemet, till exempel API-anslutning, e-legitimation för utländska användare och personer med samordningsnummer samt e-tjänstelegitimationen Freja OrgID.
