Regeringen stoppar kravet på effektavgift på el. Beslutet kommer efter stark kritik mot hur avgifterna slår mot hushåll och företag. Energimarknadsinspektionen (EI) måste nu ta bort reglerna.
- Regeringen tar bort kravet på effektavgift på el.
- Avgiften bygger på hur mycket el som används samtidigt.
- Många har kritiserat modellen och kallat följderna orimliga.
- Runt 30–50 elnätsbolag har redan infört avgiften.
- Bolagen får fortsätta använda modellen, men regeringen tror att få gör det.
- EI ska utreda en ny lösning för framtiden.
Vad är en effektavgift?
Effektavgiften bygger på hur mycket el en kund använder vid samma tidpunkt. Den som använder mycket el samtidigt, till exempel laddar bilen, tvättar och lagar mat på kvällen, betalar mer.
Tanken är att få hushåll att sprida ut elanvändningen över dygnet. Om fler använder el vid olika tider minskar trycket på elnäten. Det minskar risken för överbelastning och behov av dyra utbyggnader.
Därför stoppar regeringen kravet
Energimarknadsinspektionen införde regler som tvingar elnätsbolag att använda effektavgifter. Många reagerade starkt. Kritiker menar att modellen ger höga och svåra kostnader för hushåll.
Energiminister Ebba Busch har sagt att avgiften ger orimliga följder. Enligt uppgifter till TT skickar regeringen nu en tydlig signal till elnätsbolagen genom att ta bort kravet.
Reglerna ska vara borta senast 30 juni.
Vad händer nu?
Mellan 30 och 50 av landets cirka 170 elnätsbolag har redan infört effektavgiften. Bolagen får fortsätta använda modellen även utan krav från staten. Regeringen bedömer dock att få bolag väljer att göra det, av hänsyn till kunder.
Energimarknadsinspektionen ska nu undersöka om ett nytt krav kan införas i framtiden. Regeringen vill i så fall se en annan utformning än den som gäller i dag.
Effekttariff – så funkar det
Effekttariff syftar till att det ska löna sig att sprida ut elanvändningen över dygnet. En del elnätsbolag har redan infört den, men från den 1 januari 2027 måste alla ha effekttariff.
De elnätsbolag som redan har effekttariff har olika sätt att lösa detta på, men i huvudsak betalar kunden delvis för de enstaka effekttoppar man har under en månad.
I Ellevios fall består avgiften av tre delar:
- En fast avgift som är olika beroende på kundens huvudsäkring.
- Överföringsavgift som är baserad på elanvändningen i kWh under månaden.
- Effektavgift som är baserad på genomsnittet av kundens tre högsta effekttoppar (under en timme) under månaden. Den andelen står för 40 procent av den totala elnätsavgiften.
- Nattetid (22-06) räknas bara halva effekttoppen.
Källa: TT
