Ett beslut från Tysklands högsta domstol (BGH) har öppnat dörren för ett möjligt förbud mot reklamblockerare, däribland Adblock Plus. Fallet, som pågått i över ett decennium mellan mediekoncernen Axel Springer SE och utvecklaren Eyeo GmbH, kan få långtgående konsekvenser för hela ekosystemet av webbläsartillägg och i förlängningen för användarnas frihet på nätet.
Tvisten som aldrig tar slut
Bakgrunden är en tvist som började redan för drygt tio år sedan. Axel Springer, som driver stora medier som Bild och Welt, menar att reklamblockerare slår direkt mot deras annonsintäkter och därmed mot deras affärsmodell. Eyeo å sin sida har konsekvent försvarat Adblock Plus som ett verktyg för användarens självbestämmande – en möjlighet att själv välja hur man vill uppleva webben.
Tidigare rättsinstanser, bland annat Hamburgs appellationsdomstol 2022, har gett Eyeo rätt. Domstolen konstaterade då att Adblock Plus inte bryter mot upphovsrätten, utan snarare möjliggör att användaren själv bestämmer om annonser ska laddas in eller inte.
Men nu har BGH alltså delvis upphävt det beslutet och skickat tillbaka ärendet för ny prövning.
Kärnfrågan: Är DOM och CSSOM upphovsrättsskyddade?
Den centrala juridiska knuten är om webbläsarens Document Object Model (DOM) och CSS Object Model (CSSOM) kan betraktas som upphovsrättsskyddade verk. Dessa modeller skapas av webbläsaren för att översätta HTML- och CSS-kod till en renderad webbsida.
Reklamblockerare som Adblock Plus och AdGuard fungerar genom att modifiera dessa strukturer – de döljer eller tar bort element som klassas som annonser. Axel Springer menar att detta innebär en otillåten modifiering av ett datorprogram enligt tysk upphovsrättslag (§69a–c UrhG).
BGH har inte avgjort om det faktiskt är ett intrång, men konstaterar att den lägre instansen inte tillräckligt noggrant analyserat om bytekod, DOM eller CSSOM når den nivå av ”verkshöjd” som krävs för skydd. Därför ska fallet nu tillbaka till Hamburgs domstol för teknisk och juridisk genomgång.
Riskerna för andra tillägg
Det här är inte bara en fråga om reklamblockering. Om domstolen slår fast att manipulation av DOM/CSSOM bryter mot upphovsrätten kan konsekvenserna bli omfattande:
- Tillgänglighetstillägg som förstorar text, ändrar kontrast eller förbättrar läsbarhet kan riskera att bli otillåtna.
- Integritetsskydd i form av tracker-blockers och anti-fingerprinting-verktyg kan ifrågasättas.
- Även tillägg som förbättrar säkerhet, exempelvis skydd mot phishing och skadlig kod, skulle i teorin kunna omfattas.
Mozilla varnar därför för att Tyskland kan bli det första demokratiska landet i världen att i praktiken förbjuda reklamblockerare – med Kina som enda tidigare exempel.
Vad står på spel?
För Axel Springer är frågan tydlig: reklamfinansiering är ryggraden i deras affärsmodell. Ju fler som använder blockerare, desto mer undergrävs intäkterna.
För Eyeo och användarna handlar det istället om friheten att forma sin egen surfupplevelse. Jämförelsen har gjorts med att hoppa över reklam i TV eller kasta reklambilagor ur en tidning – något som ingen skulle betrakta som upphovsrättsbrott.
Men till skillnad från en fysisk tidning bygger webben på kod och datastrukturer, och där är juridiken mer komplex.
Vad händer härnäst?
Fallet skickas nu tillbaka till Hamburg för en ny, mer tekniskt detaljerad prövning. Det kan dröja ett till två år innan ett slutligt beslut fattas. Under tiden lever både utvecklare och användare i osäkerhet.
Om reklamblockerare förbjuds i Tyskland riskerar det dessutom att sätta en internationell prejudicerande effekt, där andra länder kan följa efter. Resultatet kan bli ett internet med färre möjligheter till anpassning, svagare integritetsskydd och mindre innovation kring webbläsarfunktioner.
